Om Yoga

YOGA FANNS I INDIEN i förhistorisk tid, långt innan skrivkonsten utvecklats. Arkeologer har i Indudalen funnit inristat på ett sigill i sten en bild på en person (eller gud) i lotusställning från andra årstusendet före vår tideräknings början, men klassisk yoga är troligen ännu mycket äldre, hur mycket vet ingen. En av de äldsta kända texter som beskriver yoga är Bhagavad Gita (Herrens sång). Denna text uppskattas ha tillkommit någon gång mellan 200 före och 200 år efter vår tideräknings början. Bhagavad Gita har status som upanishad, även om den är den av Hahabharata.

Här följer ett urval av de 72 stroferna i kapitel 24 i Bhagavad Gita, där ordet yoga förekommer (översättning gjord till svenska direkt från sanskrit av Ingeland, Juntunen och Menkes):

11. Den välsignade Heren sade: Du sörjde dem som icke böra sörjas; ändå talar du vidomsord. Vise män begråter varken döda eller levande.

12. Aldrig någonsin har det funnits en tid, då jag eller du eller dessa konungar icke har existerat: ej heller skall det någonsin hädanefter bli en tid, då vi skall upphöra att existera.

13. Liksom själen i denna kropp tycks passera genom barndom, ungdom och ålderdom, så förvärvar den en anna kropp. Den vise blir icke förvirrad däröver.

22. På samma sätt som en man lägger av sina slitna kläder och tager på sig andra nya, så överger själen uttjänta kroppar och tager sin boning i nya.

23. Ej genomborrar Honom vapnen, ej bränner Honom elden; ej genomdränker Honom vattnet, ej torkar Honom vinden.

24. Han kan icke genomborras, Han kan icke brännas, Han kan icke genomdränkas, ej heller torkas. Han är evig allgenomträngande, stadig, orörlig, beständig.

25. Han säges vara omanifesterad, ofattbar, oföränderlig; därför, om du som sådan känner Honom, borde du icke sörja.

27. Sanneligen, viss är döden för den födde och viss är födelsen för den döde; därför borde du icke sörja över det oundvikliga.

30. Denna själ, som dväljes i varje kropp, är för evigt osårbar, o Bharata. Därför borde du icke sörja någon varelse överhuvudtaget.

39. Detta, som klargjorts för dig, står i överensstämmelse med Samkya. Hör den nu i Yoga. När du fått insikt däri, o Partha, kommer du att bli kvitt bundenheten vid karma.

40. Här är ingen ansträngning förgäves; det finns inga biverkningar. Till och med ett ringa grand av denna dharma skyddar dig mot fruktan.

47. Du har kontroll över handlingen allenast, aldrig över dess frkter. Lev icke för handlingens resultat, och var icke heller fången i dådlöshet.

48. Efter att ha blivit kvitt bundenheten och uppnått sinnesjämvikt i med och motgång, o Dhanamjaya, utför då dina handlingar, etablerad i Yoga. Yoga betecknas som sinnesjämvikt.

49. Karma, betingat av begär efter dess frukter, är vida underlägset det karma, som är förenat med det balanserade intellektet, o Dhanamjaya. Sök din tillflykt i intellektet. Beklagansvärda äro de, som är motiverade av handlingens frukter.

50. Samlad i intelllektet frigör man sig från både gott och ont i detta liv. Därför, ägna dig åt Yoga. Yoga är färdighet i handling.

51. Sedan de vise, som sannerligen är samlade i intellektet, har avstått från frukterna, sprungna ur handlingar, och blivit fria från födselns bojor, kommer de till en plats, som är fri från plågor.

56. Den som har sinnesfrid mitt i sorgerna och som i glädjeämnena är fri från längtan, fri från passion, fruktan och vrede, han kallas en vis man med stadigt intellekt.

57. Den som är obunden i alla avseenden och som varken gläds eller vämjes, vad han än åstadkommer ifråga om gott eller ont, hans intellekt är grundmurat.

58. Och när han kopplar bort sina sinnen från deras föremål, liksom sköldpaddan drar in benen på alla sidor, är hans intellekt grundmurat. Från en avhållsam man försvinner sinneföremålen men ej längtan efter dem. När han sett det Högsta väsendet, upphör till och med hans längtan.

62. När en man begrundar sinnesobjekten, känner han sig bunden till dem. Av bundenhet uppstår längtan, och av längtan vrede.

63. Av vrede uppkommer villfarelse, av villfarelse minnesförvirring, av minnesförvirring förstörelse av intellektet och av intellektets förstörelse går han under.

64. Men den som har själen under kontroll uppnår lugn, när han rör sig bland sinnesobjekten med självbehärskning och fri från både begär och aversion.

65. Lugnet leder till att alla hans bekymmer upphör, ty intellektet hos den vars sinne är lugnat blir snabbt stadigt.

66. Den vars sinne icke är lugnat har inget intellekt, inte heller har han någon redig tanke och den som är utan redig tanke har icke frid. Den somicke har frid, varifrån skall han få lycka?

70. Såsom vattnen rinner ut i oceanen, som ehuru den fylles förblir opåverkad, så uppnår den människa sinnesfrid, som trots alla lockelser förblir opåverkad, men det blir icke den, som längtar efter begär.

71. Den man som uppger alla önskningar och handlar utan begär, fri från känsla för "jag" och "mitt", han uppnår sinnesfrid."

I Indien har yoga ansetts vara en vetenskap, på samma sätt som i västerlandet skolmedicinen gör anspråk på att vara vetenskaplig, byggande på kunskap och beprövad erfarenhet. Yoga bygger på Samkhya filosofin/kosmologin som också utgör utgångspunkt för AyurVeda, vetenskapen om självhealing. Yoga och Ayurveda förutsätter varandra.

Enligt texten Samkhyakarika av Ishvarakrishna (ca 350-450 e.v.t.) är Samkya ett filosofiskt system som bygger på att människan kan frälsa sig själv genom kunskap om verklighetens sanna natur, nämligen att det till syvende och sist bara finns två principer: purusha som är det odödliga, oföränderliga självet, det passiva vittnet, och prakriti som är världens och mäniskans materiella pphov och källa till all förändring. Sanningen är att det två är helt olika och att självet alltid är fritt och egentligen inte involverat i människans handlingar. En omedelbar insikt om detta gör människan fri från karma och återfödelse, och efter döden är självet för alltid isolerat från kontakt med prakriti och dess prodkter.

Med tiden har det uppstått olika grenar av yoga, men inom de autentiska yogatraditionerna, inklusive KundaliniYoga , återfinns egentligen alla nedan beskrivna aspekter:

I HathaYoga är strävan att stärka den fysiska kroppen, så att den ska tåla en högre enrginivå. Somliga anser att KundaliniYoga är en vidareutveckling av HathaYoga men att den också bygger på den tantriska traditionen (Vit Tantra). I Väst är det HathaYoga som dominerar med  betonig på att stärka den fysiska kropppen. HathaYoga i Indien är inte lika ensidigt fysisk.

Enligt BhaktiYoga övar du kärlekens och hängivenhetens väg genom ritualer, sång och meditation på en bild av gurun eller det gudomliga.

(GURU betyder enligt traditionen: Gu = mörker och Ru = det som tar bort mörkret, alltså de vägar som för från mörker till ljus. Ibland syftar guru på den lärare som i denna sin roll visar vägen från mörker till ljus.)

KarmaYoga betonar betydelsen av hur du handlar och innebär osjälviskt tjänande.

MantraYoga är mantrasångens väg. Koncentrerad och upprepad mantrasång leder till förändrat medvetandetillstånd.

RajaYoga integrerar samtliga ovanstående vägar. KundalinYoga kan anses tillhöra denna grupp.

En av de allra mest kända skrifterna om yoga är Patanjalis Yoga Sutra, en kodifiering av vad yoga historiskt sett ansågs innefatta vid tiden för skriftens tillkomst någon gång kring Kristi födelse. Patanjali beskriver föreställningen om den åttafaldiga vägen till upplysning. (Ashtanga betyder just den åttafaldiga vägen.) Den vägens steg är (enlig kapitel II, aforism nr 30-31:

1. Moralisk disciplin, de fem "yamas": ”ahimsa” inte skada och ”satya” vara sann/avstå från falskhet, avstå från att stjäla, avstå från beroende av sexualitet/passioner samt att avstå girighet.
2. Återhållsamhet (niyamas) 
3. Kroppsställningar (asanas)
4. Andningsövningar (pranayama)
5. Bortdragande från sinnesintrck (pratyahara)
6. Koncentration (dharana)
7. Meditation (dhyana)
8. Extas (samadhi)

"Niyamas" ovan i punkten 2 föreskriver enligt aforism II:32:

1.  renlighet/renhet både till kropp (såsom själens boning) och sinne (renande diet och bad, renande tankar) 

2.  förnöjsamhet med vår egen lott, dock ej med andras lott, balansering av sinnet, opåverkat av avundsjuka och rastlösthet)

3.  självdisciplin ("tapas") i positiv mening, att inte slösa bort sin energi på meningslösa aktiviteter utan att dirigera energin mot det mål som yoga har: föreningen med "Atman", det högsta gudomliga. Det är inte fråga om en självdisciplin för dess egen skull, eller en kult av självplågeri. Det handlar om en stillsam och sund självkontroll

4. studier och hängivenhet mot Gud, vilket innefattar studiet av andliga texter samt uttal och meditation över det ord som enligt yoga är uttryck för det HÖGSTA AV ALLT (GUD), nämligen "OM", även uttalat "ONG" eller "AUM". (A är det första tecknet i i sanskritalfabetet och M(a) är den sista helkonsonanten i detta alfabet, AUM innefattar alltså ALLT, eller HELA UNIVERSUM, jämför från Alfa till Omega i grekiskan.) (Återfinns i aforismerna I:27-28.)

Yoga är alltså ett medvetandetillstånd. Yogi Bhajan, mästare i KundaliniYoga, har skrivit:
”Prayer is when the mind is one-pointed and man talks to Infinity. Meditation is when the mind becomes totally clean and receptive and Infinity talks to man.”

(KundaliniYoga innefattar alla ovan omtalade aspekter av yoga. Vi som arbetar med yogaterapi/medicinsk yoga enligt KundaliniYoga traditionen rekommenderar gärna att yoga kompletteras med en hälsokonsultation hos den ayurvediske läkaren Kristofer Edlund (B.A.M.S. = Bachelor of Ayurvedic Medicine and Surgery, erhållen efter 5.5 års studier i Indien) som har mottagning på Gryningen, Folkungagatan 68 i Stockholm, se www.ganges.se.)



länk: Yoga Stockholm