yogaforumstockholm.se
Medvetandeutveckling, Meditation och Själen
KundaliniYoga är Medvetandets yoga, har det sagts, medan Ashtanga yoga skulle vara Styrkans yoga. KundaliniYoga har en skatt av tusentals olika meditationer. Med regelbunden meditation expanderar ditt medvetande. Vad innebär då det? Anna Rinman ger i nedanstående sammanställning exempel på olika svar på denna svårbesvarade fråga.
Vad är medvetande? Enligt fysikern Jack Sarfatti är medvetande energi. Precis som det engelska ordet consiousness (latin conscius) betyder det svenska ordet "kunskap som vi delar med varandra". När vi talar om medvetande syftar vi på medvetenhet om gemensam information, gemensam kunskap. Men inte på vilket kunskapsinehåll eller kunskapsmått som helst utan snarare på kvalitén på denna kunskap. (Stephano Sabetti, Wholeness Principle.)
Många, bland andra Gary Zukav, tror att vi lever i en tid då människans medvetande undergår en tidigare aldrig skådad transformation. Zukav menar att denna förändring har lett till att många av oss har börjat tänka på sig själva som någonting mer än vad vi tidigare trodde oss vara, mer än kroppar och psyken, och vi får erfarenheter och upplever sammanhang som vi ser som mer meningsfulla än vad vi tidigare kunna föreställa oss.
Förändringen gör oss också medvetna om en ny potential hos oss själva, den potential som ligger i den ursprungliga och autentiska kraft som vi erfar när vi låter vår personlighet samspela med den högsta delen av oss som vi kan sträcka oss efter, den del av oss som vill uppleva harmoni, samarbete, delaktighet och respekt för livet, den del av oss själva som vi kallar Själen. Genom att låta vår personlighet samspela med vår själ skapar vi sann kraft, ett liv fyllt av mer glädje och mindre smärta, mer kärlek och mindre rädsla.
Efter det att den stora förvandlingen i det kollektiva medvetandet nått dig, kommer det inte att finnas något som är mer lockande, mer tillfredsställande eller mer utmanande än att få kontakt med denna sant ursprungliga kraft. KundaliniYoga erbjuder många kraftfulla meditationer som hjälper dig att släppa falska identifikationer som hör ihop med ditt Ego, för att du i stället ska kunna identifiera dig med Ditt Autentiska Jag, som också är Din Själ. (Jämför exempelvis meditationerna för Det Negativa Sinnet, Det Positiva Sinnet och Det Neutrala sinnet, meditationer som ingår i KundaliniYogans traditionella meditationer över De tio Kropparna.)
Michael Washburn menar i sin bok "The Ego and the Dynamic Ground", att vår ursprungliga kontakt med Själen, som han kallar för The Dynamic Ground, brutits ner genom det samhälleliga sociala förtryck som vi utsatts för under "socialiseringsprocessen" under vår upväxt, och att detta förtryck tagit sig psykofysiska utryck i vårt kroppspansar och i vårt sinne.
För att frigöra oss själva från verkningarna av detta förtryck rekommenderar Washburn yoga, som han anser vara mer effektivt än den kardiovaskulära konditionsträning som är så populär (i Amerika). Han tror på tekniker som river ner den fysiska infrastruktur som det ursprungliga förtrycket skapat. Yogaställningar, asanas, fungerar så att de river ner blockeringar i kroppen så att energi som finns latent kan tillåtas att flöda fritt. Det sätt på vilket asanas åstadkommer detta är i allt väsentligt likt det sätt som meditation använder sig av för att frigöra sinnet, genom en demobiliseringsprocess.
Yoga ligger nära meditation, båda är demobiliseringstekniker för att bryta ner effekterna av socialt förtryck. Yogapositioner har specifika mönster, som, rätt använda under uthållighet, motverkar och slutligen löser upp kronisk rigiditet och spänningar, inklusive dem som skapades av det ursprungliga förtrycket. Yoga har därför i stort sett samma effekt på den fysiska nivån som meditation har på den mentala nivån, menar Washburn, och jag kan inte annat än hålla med honom. Yogapositioner används därför ofta som en stödjande förberedelse inför meditationen, så även inom KundaliniYoga.
Jag skulle dock vilja tillägga att det kanske egentligen inte går att skilja på den fysiska nivån och den mentala, eftersom dessa nivåer så helt går in i varandra och är bara två sidor av samma mynt. Och vart tog den själsliga nivån vägen? Är denna nivå för Washburn identisk med den psykiska?
Annars behöver vi tala om tre plan, som på en tresidig figur: en sida får representera den fysiska kroppen (som i väst tas om hand av läkaren), en sida får föreställa psyket (som hos oss tas om hand av psykologen/psykiatern/psykoterapeuten), medan den tredje sidan får representera själen (som hos oss kyrkan tagit hand om). I österlandet finns inte denna tredelning och inte i KundaliniYoga heller. Här och nu, bland annat i Sverige, tar vår KundaliniYoga lärare och terapeut hand om dig för att stödja din personliga utveckling på alla dessa plan. Det är det som är fördelen med en holistisk utbildning och syn på människan och hennes många dimensioner, att du till vardags inte behöver splittra upp dig på att gå till olika serviceinrättningar för att få stöd, om inte någonting särskilt inträffar som gör att du akut behöver gå till specialist på det ena eller andra området.
Sedan menar Washburn också att vi behöver lära oss att se på meditation på ett mer nyktert sätt än vad som vanligtvis sker i Västvärlden. Meditation bör inte fördömas som varande enbart narcissism (sjuklig självupptagenhet) eller suspekt ockultism, och inte heller bör den glorifieras som att den alltid skulle vara den rakaste vägen till upplysning eller frälsning. Dessa båda synsätt är symptomatiska för Västerlandets okunskap om vad meditation är och hur den kan verka.
Effekterna av meditation enligt ett mer objektivt betraktelsesätt: När meditation utövas regelbundet under en lång tidsperiod, är den ett kraftfult instrument för psykisk transformation. Många av dess effekter kan vara djupa och varaktiga. Och utövningen bär på många löften men kan även innebära stora risker. (Washburn.) Jag vill då tillägga: meditation ken vara ett kraftfullt instrument även för andlig transformation.
Apropå de risker som Washburn nämner kan man med rätta fråga sig: Vilket är farligast: att meditera eller att avstå från att meditera? Personligen anser jag att fördelarna med meditation är så stora att jag utan vidare är beredd att ta riskerna av ett bakslag, särskilt om jag vet att jag vid ett eventellt bakslag kan få den hjälp och det stöd som jag behöver från utbildade personer för att komma på rätt köl igen.
Sabetti, som försöker sig på en mer vetenskaplig analys av vad meditation är, menar att medvetande är kunskap om livets eller rörelsens essens. Genom livsenergins rörelse bildar medvetandet strukturformer, livskrafter och livsprocesser. På så vis är form, kraft och processer de tre aspekter av energin som binds ihop till ett dynamiskt mönster av medvetandet. Det är energins medvetandeaspekt som dikterar hur, var och i vilken form energin skall ta sig uttryck. Då vi delar denna kunskap, "vet" alla aspekter av energin, på grund av sin principiella tendens till/dragning mot helhet och samordning, hur de olika aspekterna ska fördela sig på ett proportionellt riktigt sätt.
Så vitt vi vet är vi, de mänskliga varelserna, de enda livsorganismer som är medvetna om vårt medvetande. Andra varelser eller materieformer (vilka ju också består av energi) har medvetande men tycks inte kunna reflektera över detta faktum.
Enligt Rupert Sheldrake utvecklades vi genom "morfogen strålning" då utvecklingssprång under utvecklingsprocessen blev "kända" av andra medlemmar av vår art utan att de haft någon kontakt med de mer utvecklade. Forskning pekar mot att, även om inlärda kunskaper förs vidare på genetisk väg till senare generationer, så förs medvetande (eller "kosmiskt" medvetande) vidare till hela arten trots att där inte funnits något ärftligt biologiskt samband eller någon undervisning på annat sätt.
Om denna forskning stämmer skulle vi kunna anta att medvetande handlar om att medlemmarna i en art tonar in sig på den högsta formen av medvetenhet inom arten. När någon expanderar sitt medvetande skulle då alla vi andra kunna tona in oss på detta, om vi är öppna nog, för att öka vårt medvetande samtidigt. Därför, under nämnda förutsättnignar, ju öppnare vi är för att bli hela, desto mer information får vi från andra och desto mer får vi lära oss om livets väsentligheter genom denna ökade medvetenhet. Det moderna livets utmaning, skulle, enligt Sabetti, enkelt uttryckt, vara huruvida vi som art kan lära oss någonting från det kaos som råder genom att omvandla destruktivitet till konstruktivitet, splittring till helhet, för att på så vis slutligen utvecklas till högre medvetandenivåer.
Liksom atomerna kan vi också få vara med om medvetandesprång, kvantsprång, på grund av ökad energi, men till skillnad från atomerna kan vi inte hålla oss kvar på den högre medvetandenivån. Att utvecklas till en högre energi/medvetandenivå utgör en förändring från en vibration med lägre frekvens till en vibration med högre frekvens. - Även på atomnivå manifesterar sig helhetsprincipen (i motsats till kaosprincipen) som en väsentlig aspekt i dagens fysik, även om många vetenskapsmän ännu strävar emot när det gäller att erkänna existensen av en enande helhetsprincip. Enligt Gary Zukav noterade kvantfysikerna ett visst mått av sammanhang och ordning i forskningsmaterialet, men de tillskrev detta tillfälligheternas spel.
Matematikern J.S. Bell, däremot, utvecklade ett teorem, som sedan visade sig hålla vid laboratorieexperimenten, att alla de olika delarna hänger samman på ett holistiskt sätt. Att ljus beter sig både som en våg och som en partikel utgör troligtvis ett bevis för att dessa manifestationer är uttryck för samma fundamentala processer. Enligt den klassiska naturvetenskapen kan ljus inte vara både våg och partikel, utan måste vara antingen eller. Ljus måste vara holistiskt, men när vi mäter det ser vi det på ett dualistiskt sätt. Båda synsätten är nödvändiga för att vi ska förstå fenomenet ljus, vi måste se på fenomenet på ett komplementärt sätt. Enligt Gary Zukav "leder nödvändigheten av komplementära synsätt till slusatsen att världen består inte av ting utan av interaktiva processer."
Anna Rinman
|